De som har följt mig via twitter under helgen vet att vi tog en tripp till Limhamnsfältet och släppte lös alla vovvar – Uniquie, Cali (stora svarta – ca 1½ år), Troya (merle – ca 7 mån) och lilla Bonzo var också med. Grand danois är ingen brukshund men jag vet inte om jag vill hålla med om det. Ja, du får avgöra själv:
Bonzo ligger och sover. Mysigt tycker han, skitkul att retas tänker jag.
Mouha :devil: Det kan mig allt vara skoj att retas ibland. Man kan göra i princip allt på Bonzo innan han anser att det är dags att gå upp. Någonting jag kan tillägga: det tog 5 min och 17 sek av irriterande moment innan jag fick upp han. Jo, jag kan väl säga åt han att gå upp också. Det skulle dock inte vara lika roligt vid den här stunden..
Det är skillnad på gäsp och gäsp.
En oklippt version av ett godmorgon-klipp. Det enda som finns när jag tänker efter. Jag ska nog börja filma lite mer men utan att kommentera. Tyst ska jag vara för hur låter man egentligen? Haha. Djurrösten, alla känner till den.
Bonzo är lite smågrinig. Hon får inte komma nära pillepoppen. Andra stunder får hon lukta och pilla hur mycket hon vill men nja, inte på morgonen. Han har väl mitt morgonhumör = pendlar mellan superglad & supergrinig.
Kul att jag började med det här inlägget runt 9 och youtubeklippet tog lite mer än 2 timmar att ladda upp.
För ett litet tag sen tyckte Bonzo att han och Uniquie skulle leka. Klippet ovan är däremot från igår kväll.
Busarna. Uniquie har börjat förstå det här med att hon inte kan vara hårdhänt *peppar peppar* och ligger ner när Bonzo kommer fram och tycker att de ska leka. Självklart har jag alltid såna här tillfällen under kontroll. Man vet aldrig vad som kan hända.
Det är iofs bra att såna här situationer uppstår för då får jag chansen att korrigera lilla valpen.
..eller ja, inte direkt genom eld och vatten. Genom snö helt enkelt. Bonzo tror väl att han är någon slags plogmaskin. Nu har vi väldigt kompakt snö och det känns som om mängden har minskat. Det översta lagret flyger omkring istället.. Skönt för Bonzo att han är så pass lätt att han inte åker igenom hela mängden, isf skulle man inte kunna se honom, haha.
Det var iofs så förra året, de få dagarna vi hade snö. Han gick på den frusna snön utan att lämna några spår. Jag själv sjönk ner mer eller mindre. Det är som att chansa vilken väg man ska ta för att inte hamna i fallgropen. Det behöver inte lillkillen tänka på. 1 – 0 till Bonzo.
Tji fick jag.
Hur många gånger har det inte pratats om att vi aldrig kommer få en vit jul/vinter? Hur många gånger har inte du pratat om det? Hur många gånger har vi önskat snö?
MEN, så här mycket? Herregud. Så bor man vid ett sjukhus. Behöver jag ens säga att jag hör ambulanser hela tiden? Ta hand er där ute. Var extra försiktiga. Motorvägen är kaos. Undra hur många som kom till sitt jobb i morse? Igensnöad var ordet.
Jag kan sitta i timtal och kika på stop motions på youtube. Jag ville bara säga det, att det fascinerar mig och att jag fortsätter att lära mig. För det är coolt och man går verkligen från ingenting till ett resultat som man förhoppningsvis är nöjd med! Tålamod och tid är nyckeln till mycket :yes:
Jag plockade ca 15 dl blåbär igår. För hand, inge fusk här inte. Bonzo skuttade fram som vanligt, följde efter mig som en trogen vän. Jag tittar bredvid mig och ser att han också går och plockar blåbär! Haha, det var så sött. Han tog dem jätteförsiktigt med framtänderna. Svansen liknande en propell, full av glädje! Han älskar skogen, och han älskar att plocka blåbär!
Eller jag, plocka och plocka.. De som var goda åt han upp, de beska lät han vara eller spottade ut. Men lycklig var han, utan att ge upp om att de söta blåbären fanns kvar! Så här kan det se ut där Bonzo har varit och ansett att blåbäret inte var i hans smak:
Och så tänkte jag avsluta med ett litet filmklipp där inga blåbär riktigt smakade som han ville. Han gnager lite, slickar lite..men nej, inga som passar. Mattes blåbär ska tydligen vara godare!
