Foto: Jag

Lilla tjejen i solen tidigare idag. Hon sökte sig till mattan, till de solstrålar som landade inne hos oss, och la sig där. Plats. Kommer det bli en likadan solgud av henne tro? Med örat vilande på tassen hade hon nu funnit ännu en favoritplats.

Haha, jag vägde henne i förrgår (var det väl?) och jag trodde inte mina ögon. Ca 24 kg (vågen pendlade mellan 24-25). Nu hänger jag inte med längre mer. Den här ”tillväxtperioden” skjuter i höjden!

Ögonen säger en hel del på den här tjejen. Hon får verkligen de där hängande valpögonen när hon vill något! Svårt att motstå gulleplutten. Men nej, jag hinner tyvärr inte hjälpa dig Uniquie. Vi ska nämligen ge oss av mot stan nu. Jag hoppas att vovvarna sköter sig och inte hittar på något hyss (med karlns syster som ska vara hundvakt) när vi är borta. Tiggande valpögon är förbjudet!

2 sekunder efter att jag öppnat balkongdörren var Bonzo på sin favoritplats. Det var dags att påbörja sommarens solbränna, tyckte han. Behöver jag säga mer? Snön smälter, fåglarna kvittrar och solen gasar på som aldrig förr. Jag tror nog att härliga våren är på väg och ingen är gladare än Bonzo.

Nu väntar vi bara på grusbilen (sopbilen?) vilket är det riktiga vårtecknet.

Bonzo har tjatat i 2 dagar nu om att bara han ska få synas här en dag. Bonzo-dagen med andra ord. Som kompensation lovade han att bli frisk i måndags. Okej då, sa jag. Med besviken röst ringde han nyss och sa att det endast har publicerats ett inlägg (som egentligen inte handlade om honom till 100%).

Jag: Men Bonzo, jag sitter på jobbet och har inga bilder på dig här.
Bonzo: Men åååååååh. Jag vill ha sommar och gillar blåbär. Det kan du väl få fram på något sätt. Rita!

Inge rita blev det däremot så får det bli en gammal bild som resulterar i något nytt. Bonzo plockar blåbär. Hoppas jag får cred för det här nu. Någon gång måste ju jycken bli nöjd. Eller?

Bonzo började komma tillbaka till sitt vanliga jag i måndags. Då hade han varit hängig i ca 3 dagar. De dagarna kändes som en evighet. Han skulle bara vila. Han ville inte gå ut, inte leka, inga glada miner vilket gör att orohetsmätaren stiger. Typiskt oss människor också; kan han inte bli bra nu? Kan han inte komma tillbaka nu?

Det jag vill komma fram till är: ta tempen på din hund när den är frisk. Då vet du vad som är vanligt och inte. Normaltempen för en hund brukar ligga kring 38°. Vi människor har lite fler grader att pendla mellan gentemot hundar. Om temperaturen skulle ha stigit (från 39,4°) i måndags så skulle vi ha åkt in. Ring din veterinären om du är osäker på vad det är för någonting din hund har drabbats av (finns även nattöppna djursjukhus som kan besvara dina frågor/vägleda dig när de andra har stängt).

Här gäller även samma sak som för människor; ta del av hjälp om febern sitter i några dagar. Det kan vara farligt om din hund har feber för länge och glöm inte att vatten är jätteviktigt! I annat fall kan din hund bli uttorkad.

[ fotot i färg ]

Igår kväll var Bonzo lite hängig. Han är väl trött, tänkte jag. Less på vädret (han är soldyrkare). Vi gick och la oss till slut med en aningens klump i magen. Vad står på tok?

Idag: hängig. Jaha, han måste väl ha feber då. Efter många velande om att stoppa tempen i rumpan på stackarn fick karln göra det. Stackars rumpa, sa jag. Men han låg bara där utan motstånd. Kikade på mig med de där ögonen. 39,1° visade det sig vara. Dumma mig som en liten stund tidigare utbrast med: eh, han är bara lite deprimerad över vädret.

Nusse har inga andra symptom på annan sjukdom så han ska vila och så får vi hoppas på att febern lägger sig. Vatten har jag sprutat i han i mängder så att han inte ska torka ut. Hjärtat då <3

Mammakänslor i hög grad.

Texture: Flickr Les Brumes

Måndag – en ny vecka full av nya äventyr.

Som hundägare ska jag b la plocka upp massa bajs (det viktigast säger man först eller hur brukar det vara? haha), gosa med golvmoppen och tvnörden, promenixa, träna lite lydnad……och massa annat nyttigt. Jag ska väl få i mig lite mat också, som alla andra människor på den här planeten.

Förhoppningsvis får jag hem en avi då jag väntar på en ursnygg tröja sen ca 1-2 v tillbaka. Jag beställde även montage – dvd:n i hopp om att lära mig något nytt! Fast den kommer direkt hem till mig genom dörren, kanon!

Ibland funderar jag över om Bonzo skulle passa bra som golvmopp. Spana in svansen!
Den skulle nog samla upp all överbliven smuts. Vad säger mamma?

Som skådas ovan så tog jag del av kvällssolen. Jag var nämligen förbi far min tidigare idag för att b la hämta min kompaktkamera från lillebror som har kommit hem. När vi satt i bilen, på väg till Coop, kom jag på att jag glömt kameran. Smarto. Jag skyller på att det är söndag och att jag måste koncentrerar mig på viktigare saker?

Jo, jag är en aning arg för att jag glömde sänka ISO:t. Jag längtar tills jag ska uppgradera kamerahuset <3

Foto: Jag, Textures: Flickr Les brumes

…alldeles underbar (och lite snorig) ↑

Bonzo är inte dötrist och långtråkig utan det är han som är alldeles underbar. Det är min kropp som känner sig dötrist och långtråkig. De små solstrålar som tar sig igenom de täta molnen får också stå för dagens lycka.

Typiskt Bonzo. Om han fick välja skulle morgonen börja vid 12-13. Igår var dock ett undantag. Han hoppade på mig i sängen, krafsade i ansiktet, krafsade på täcket. ALLT! När jag till slut öppnade ögonen stod han 1 dm från mitt ansikte och svansen gick i 180. Mammas toker