Bilen var vår räddning igår när vi tog oss mellan de olika ställena för porträttfotograferingen [ 1 & 2 ]. Ibland kan man ju även fånga vårt vinterland från bilen, vilket jag gillar. Vi hann precis tina upp tår och fingrar innan vi tog oss ännu en tur med kamera och leende.

På tal om tår och fingrar; när tenderar dem till att trilla av pga kyla? Jag trodde jag skulle tappa mina igår. Haha.

Klicka för större version.

Lite rött, svart och vitt. När jag var yngre (innan jag flyttade hemifrån) sa jag alltid att jag skulle inreda mitt kök i rött, svart och vitt. Snygg kombination enligt mig. Lite så där..hårt men ändå läckert. Dock har jag bara fått med svart och vitt. Det kommer, det kommer.

När man bor i hyresrätt är man inte sugen på att renovera så mycket då det inte är ”ens eget”. Det ska det bli ändring på! Då menar jag inte att vi ska renovera. Nej, vi ska flytta….så fort som möjligt…..hoppas jag. Någon som vill sälja mitt drömboende? Inte? Jo..kom igen!

Jag måste bara berätta om vad som försenade vår resa mot Skåneland.

Jag slutade jobbet 07.00. Runt halv 8 på morgonen skulle vi tanka och tryckte på tanklocket-knappen. Ingenting öppnade sig. Trycket igen. Ingen skillnad. Vi antog att de hade fryst fast och körde in i ett varmt parkeringsgarage för att låta det tina.

1 timme senare > Ingen skillnad..

Skit också. Vi hade verkligen inte tid med krångel. Vi åkte hem till mamsen och hennes karl fick ta en kik. Det verkade som om själva armen mellan magneten och öppnaren (den som styr om locket ska vara öppet eller låst) hade hoppat ur (pga kyla). Ta er till en auktoriserad verkstad stod det i instruktionsboken. Ingenting sånt är öppet på nyår. Vilken skam. Man kan inte nödöppna luckan stod det också. Skit ner er tänkte vi medan mammas karl tog fram kniven och gjorde en egen nödöppning inifrån.

Efter ca 3 timmar, många svordomar och sparkar på bilen (okej, bara en spark från min sida och jag gjorde det lite försiktigt på den nya bilen) for vi iväg. Vi åkte igenom ett vinterland så när vi ändå pratar bilar så bifogar jag några bilbilder (bilbilder = bilder från bilen).

Förresten, det är ju typ vår nere i Skåne (förutom den bitande kylan då). Bilder ovan är alltså inget från själva Skåne.

Foto: Jag | På väg ner till Skåneland

Äntligen hemma. Vi har packat upp och precis varvat ner busungen. Det sköna är att när hon väl sover så är hon en som en nerklubbad säl. Det är skönt att se henne vifta på svansen och att hon har aptit

Tack för alla fina kommentarer. Gott nytt år på er alla (god fortsättning)!

Nu ska jag sätta mig ner och njuta av lugnet. Läsa lite bloggar och annat Internetpyssel som man missat under helgen. Imorgon ska jag nog hinna med att bjuda på ett klipp på studsbollen och möjligtvis några bilder.

Hur många gånger har det inte pratats om att vi aldrig kommer få en vit jul/vinter? Hur många gånger har inte du pratat om det? Hur många gånger har vi önskat snö?

MEN, så här mycket? Herregud. Så bor man vid ett sjukhus. Behöver jag ens säga att jag hör ambulanser hela tiden? Ta hand er där ute. Var extra försiktiga. Motorvägen är kaos. Undra hur många som kom till sitt jobb i morse? Igensnöad var ordet.

Foto: Jag » Med: Canon 400D + Canon EF 50mm f/1.4 USM

Jag kom nyss in efter en solig och frusen långpromenad med lillkillen ♥

Jag tänkte på en sak när jag gick omkring bland vår färgglada natur: Vad får jag ut av att tycka ”åh nej, jag vill inte”? Det är vardagsmat; tycka att det är jobbigt att jobba, att man inte orkar göra si eller inte vill göra så. Alla mina tysta tankar går inte över till någon annan utan det stannar inom mig – det påverkar bara mig.

Istället för ”jag måste jobba” säger jag numera ”jag vill jobba – det är kul & jag behöver det”. Jag uppskattar det och jag lär mig något nytt varje gång. Jag ska peppa mig själv till att jag vill göra alla måsten (nej inte måsten Therese – viljor). Och vet ni, efter en halvtimmes promenad med tankar som dessa känns det bättre. Jag har peppat mig själv till att jag vill göra saker som känns en smula ansträngande. För jag är inte lat. Jag är ambitiös, jag vill vara ambitiös och jag kommer alltid vara ambitiös. Jag kommer inte känna obehag när jag ska göra någonting – jag kommer känna lycka. Förut, under skoltiden, hade jag lärare som bekräftade detta. Idag har jag mig själv som kan ännu bättre.

Peppa er själva med det jobbiga och vänd det till positivt!

Foto: Jag

Är det inte imponerande, hur världen kan se ut och inte se ut? Oerhört abstrakt men ändå så eftertraktat och attraktivt. En dag skulle jag vilja känna det. STOPP! stopp, stopp, stopp. Haha. Det låter som om jag håller på att skriva en sexnovell här.

Jag avslutar här.