Gå fot med din hund

Som människa är det lätt att vilja ha allting nu, se resultat nu, kunna få allting nu – speciellt när man har en valp. Man ska ju inte låta hunden göra vad som helst bara för att han/hon är valp men man kan inte heller tro att han får allting på en gång. Man måste arbeta med sin hund för att nå resultatet. Då kan jag nämna att det tog mig 1 år att lita på Bonzo när han är lös. I alla fall, vi ska prata gå fot.

Jag brukar ta själva övningen i den här ordningen:
1. Gå i koppel > mycket fysisk kontakt och korrigering
2. Lägga på ett kommando
3. Ögonkontakt

1. Att gå i koppel är inte bara att sätta på hunden ett koppel och gå ut. Det handlar om att hunden inte ska gå med dig i kopplet utan du med din hund. Jag gillar inte när kopplet är spänt för att du får inte kontakt med din hund då. Den kommer bara dra och bygga upp massa halsmuskler. Den kommer alltså inte känna att kopplet är spänt.

Om man har en vuxen hund är det lättare att korrigera med stryphalsband. Vissa kanske anser att stryphalsband är någon slags av tortyr; ”han stryper ju sig själv hela tiden”. Här är det alltså viktigt att man inte har spänt koppel. Låt det hänga och knyck till när din hund gör fel. Många hundar bygger upp massa muskler på halsen som sagt, låt därför halsbandet vara längst upp på halsen. Då har du även kontroll över huvudet. Du vill ju inte att din hund ska fixera sig i någonting annat (förutom dig) när ni går fot. Hunden ska alltså känna sig trygg med dig och inte behöva kolla på någonting annat.

2. Vissa anser att kommandot ”fot” inte behövs. Min hund ska ju alltid gå fint. Självklart vill du att din hund alltid ska uppföra sig. Men när den inte gör det är det lättare att säga ”fot” och möjligtvis dra till i kopplet så att han/hon förstår. Man kan jämföra det med att man vill att hunden ska ligga men h*n sätter sig istället. Då är det bra om man har ett kommando på ”ligg” också.

Jag tycker att det är viktigt att hunden vet hur den ska göra innan man lär in ett kommando. Här kan vi också jämföra med ”sitt”. Din hund vet ju inte vad h*n ska göra när man säger sitt och man inte övat in det. Öva först – kommando sen helt enkelt.

3. Som jag nämnde tidigare så vill man helst att hunden endast ska koncentrera sig på dig när du övar lydnad med h*n. Därför kan ögonkontakt vara ett bra alternativ till att fånga uppmärksamheten. Jag tycker inte att ögonkontakt 24/7 är ett måste. Jag gillar mestadels fysisk kontakt, bl a att hunden går nära dig och typ knuffar, kikar upp lite då och då. Man känner av när hunden bara lyssnar på dig och arbetar med dig.

Hur fångar man uppmärksamhet då? Du ska vara mycket roligare än allting annat. Godis, favoritleksak, klicker…det är bara din fantasi som sätter stopp för vad som är bra att använda. I filmklippet ovan pratar jag lite med Uniquie. I annat fall kan jag låtsas ha en godis i handen och mumsa lite så att man får ögonkontakt. Ge mycket beröm när din hund gör rätt. H*n behöver inte godis för att veta att h*n gör rätt. Fysisk beröm är lika bra. Jag har en metallburk som jag har godis i. Den brukar jag skramla med när jag vill kalla in eller fånga kontakt. Som sagt, det är bara du som sätter gränser för vad du vill använda.

Sätt gränsen redan när du går ut. Visa att det är du som går först, du som visar vägen, du som säger till vilken väg man ska gå osv. När vi är ute och går och tränar lite brukar jag emellanåt vända 90°, stanna, öva sitt bara för att fånga uppmärksamhet. Hunden ska typ ”jaha, jag följer dig och jag gör som du säger”.

Sammanfattning: Fånga din hunds uppmärksamhet (hunden ska vilja gå fot och lägga all uppmärksamhet på dig för det är skitskoj!) och låt kopplet vara löst (- knyck bara till när din hund gör fel).

Dela göra med dig av synpunkter!