Tescho

Som jag har svettats, svurit och jagat (eller ja, i alla fall jagat)! Jag gick runt hela vårt område för att hitta en ek – i regnet – inget där. Jahaja. Nehe. Okej. Ringer pappsen för att få tips om vart sjutton det växer ekar. ”På öppna fält, tror jag”. Öppna fällt? Ska jag leta reda på en åker? Ekar där? Nja..

Dagarna går.

Jag är på väg hem och kikar ut genom fönstret. Dagdrömmer. Låter hjärnkontoret studsa omkring bäst den vill. EN EK!!!!!! Hoppar av en station tidigare och går tillbaka. En ek, yes! Äntligen. Regndropparna som adresseras till mina glasögon gjorde mig ingenting. Trallar fram till eken och kommer fram till ett träd – utan ekollon? På riktigt. Det här är inte sant.

Kvällen smyger sig på.

Tittar med den där nöjda blicken: Jag har i alla fall mina stickade prylar. Jag är nog lite sugen på att fota stilleben, tänkte jag. Traskar ut och hämtar lite gult björkris för att få med lite höst. VET NI VAD JAG SER? EN EK!! 10 meter från min ytterdörr. Gissa glädjen?! Hur typiskt är inte det? När jag väl gett upp hoppet om att hitta dem så dyker de upp mitt framför ansiktet på mig. Hahah.

ÄNTLIGEN har jag funnit ekollon till mitt gröna-fingrarna-projektet.

/En sån där jobbig Tescho som inte berättar vad gröna-fingrar-projektet är. Det kommer, hon lovar!

2 personer gillar artikeln